31 augusti 2007

Det var kul det där med att så många av oss är ena riktiga tråkmånsar och helt osociala då vi är hemma och lediga...Ändå sitter vi och skriver på våra bloggar och delar med oss av både stort och smått ute i "cyberrymden"...

För egen del måste jag säga att det där med att "vara med blogg" har gett mig så mycket positivt att de rent utav har gjort mitt liv rikare...
Så mycket inspiration och skaparkraft som jag hittar på Era sidor är hur häftgt som helst och detta har sen resulterat i att jag också fått energi och lust till att skapa saker igen...
Har alltid hållit på med något men liksom inte riktigt orkat fullfölja saker o ting och tröttnat efter ett tag...
Nu är det andra takter...har nått på "G" hela tiden och idéerna ploppar upp hela tiden...
Har hamnat i "halsbandsperiod" igen och sitter till sent på natten med mina pärlor och tänger...

Låter säkert helt knasigt för oinvigda..."hur kan det ge en nått att sitta bakom skärmen och kolla och skriva om sig själv till allmän beskådan..." (Jag har faktiskt fått en liknande fråga...)
Och vad säger man...Jag kom fram till att det finns egentligen inte mycket att säga - jag har mitt och andra har sitt...och tur är väl det...

Har kollat min jugoslaviska gurka nu - kunde inte hålla mig och härom dagen klippte jag ner en...Tänkte helt krasst att eftersom jag inte vet vad det är, hur den ska se ut, vet inte vad den ska smaka och inte heller när den är mogen så kunde jag lika gärna kolla...

Och tänka sig...den smakade Gurka och var söt och god...
Såg lite knepigt ut då jag la den på mackan för en enda skiva räckte med råge och då stack den ändå utanför kanterna...Så det blir till att plantera den sorten nästa år igen men kanske inte låta den klättra utan låta den krypa längs backe i stället...


Här är den...


...och sä här ser den ut delad


Jag har krukbekymmer...
Den här vet jag är gammal och jag tycker den är söt.
Står Rörstrand i botten och jag har ett par till ståene här hemma...


...men den här vet jag inte...
Den är inte pur ung denna krukan heller men kan inte bestämma mig för om den är fin eller ful...Gulddetaljerna gör att de känns "lite för mycket"...men jag ska fundera vidare...
Hittade den i en garderob här hemma...den är efter min mormor och morfar...


Gäller att ha koll på läget även då man är inne...Sallykatten har mycket att stå i...


UTMANAD!

Jag har blivit Utmanad av ~EVA~ att lista åtta vanor/ovanor...och jag har funderat o funderat...kom fram till att listan kunde bli hur lång som helst...

  • Jag skåpäter på natten...
  • Jag läser gärna på toan...
  • Tycker om sk skräpmat...som pizza, hamburgare, stripes...
  • "Glömmer" lätt bort saker som måste göras..."oj då...det glömde jag" är en vanlig replik från mig..
  • Blir tjurig om jag inte får som jag vill...(har blivit mycket bättre...)
  • Låter utan skrupler bli att se tvätthögen växa om jag kommer på att jag vill göra nått helt annat eller rent av får lust att sova istället...(bra eller dåligt vet jag inte...)
  • Trivs hemma och tycker det blir "jobbigt" när jag/vi blir bortbjudna...(hemskt att säga men är för att då vet jag att jag måste bjuda igen...)
  • Har ett ganska så häftigt temperament så andra kan ibland bli lite rädda för mig...men jag låter mer än vad det är...avskyr när konflikter inte blir lösta med en enda gång...

Nu går utmaningen vidare till....

MOAS TRÄDGÅRD
LOTTAS TRÄDGÅRD
DUBBELÖRNEN
ÅSAS TRÄDGÅRD
OLIVELUND
TRÄDGÅRD PÅ ÖLAND
MARINA
SPIRANDE TANKAR
UTE OCH INNE

Säger som Eva gjorde till mig/oss...detta är helt frivilligt och bara en inbjudan...

Ha det gott!


18 kommentarer:

karin a sa...

Så bra du skriver Malin! Jag känner igen mig i varenda ord, både vad det gäller inspiration att göra saker och det där med varför skriver vi egentligen som vi gör. Åtminstone jag har ett behov av att skriva av mig och dessutom är bloggen ett forum för mitt bildintresse. Den första krukan var ljuvlig och den andra var fin den med. I rätt sammanhang, med rätt blomma och rätt kompisar tror jag att den kan komma till sin rätt.

Vi får se om jag antar utmaningen. Ha en fin helg! Kramar!

Marina sa...

Mycket bra det du skrev. Jag är ju, som du läst innan, osocial och får höra att jag är tråkig som inte går på personalfester mm. Men för vems skull ska jag gå? För de andraa eller min egen? Jag har mycket människor omkring mig i jobbet och har ett jobb där jag måste ge mycket ocg vara social. Det räcker för mig och det vill jag få välja själv.
Att blogga har gett mig enormt mycket inspiration om saker att göra/ha både inne och ute. Det ger mig en kick!
Nu ska jag fundera på utmaningen. Jag antar den men måste fundera först. Ha det bra!

Hemma på Landet sa...

Fina saker och kul läsning.
Bloggen är jättebra. Tänk på de ensamma som inte har någon t.ex. De kan ju få sitt umgänge här. Inte illa. De som undrar över hur man kan blogga till allmän beskådan, vet bara inte hur det är.Bloggen är ju också en dagbok. Dem är MIN och då skriver man ju om det man vill. De som inte vill läsa kan ju basta istället.:-)
Kramis

Hemma på Landet sa...

*s*

Ännu bättre är...man kan stå utanför och vrida opp värmen på högsta, sedan lägger man benen på ryggen och hoppas att ingen stod i duschen och såg att det var jag. Puss

Ronja sa...

Gurkan låter helsmarrig!
Det enda ätbara jag har hemma hos mig är tomater, rabarber och jordgubbar... och en massa äpplen förstås. :) Gurkan får vänta tills jag blir med växthus någon gång i framtiden!

lotta sa...

Ruskigt likt mig...... förutom att jag inte nattäter men kvällsäter gärna... Maken skakar på huvudet när det gäller bloggandet och att jag "pratar" med andra utan att se dem - men det är ju likasinnade säger jag till mitt försvar.... Och inspiration får jag hela tiden, vet inte ibland var jag skall göra av den*fniss* Så mycket kul jag gjort och lärt mig tack vare bloggandet - tom tonåringarna är impade av mig..... och mest och bäst av allt - alla vänner jag fått!! Häftig gurka du har - kan du ta frön ifrån den? Krukorna du har - den första med en svagt rosa Cyklamen i mmmmm och den andra, tja kanske något stilrent som är raka motsatsen till det gulliga? En Taklök? Man kanske skall omvärdera det man ställt längst in i skåpet.... Ha en bra fredag :)

karina sa...

Undrar varför de alltid ska ha guldattiraljer på det som är vackert. Har så svårt för guld och skulle aldrig sätta på mig något sånt, men silver det är något som glimmar vackert "ler". Visst är krukan söt ändå. Receptet fick jag av min svägerska och här kommer det: Klipp bort de grövsta kvistarna´på bärbuketten, koka med ca ½ dl vatten, (jag hade en fruktpåse fullplockad). Ha sönder bären mot kastrullkanten, koka upp och sila. Väg saften och väg lika mycket av syltsocker och koka ca 2 minuter, skumma och njut av den goda gelen. Ha det gott karina

karinas.tradgardsblogg.se

~Eva~ sa...

Oj, så igenkännande leende som sprider sej över mitt ansikte när jag läser om dej här!

Och det här med att ha en blogg är bra, tycker jag, för jag tycker verkligen om att skriva och att fotografera, och ju mer jag gör det ju bättre kanske det blir, vilket känns ännu roligare :-)
Det är inte många som skriver kommentarer i min blogg, men jag uppskattar dom som gör det desto mer kanske.

Jag brukar tänka att det är konstigt att skrivas så pass öppet med själar jag inte känner, men jag tror att det är ett umgänge som helt enkelt passar mej!
Mycket för att jag är fri då, och mitt dåligmående inte syns, eller behöver tas hänsyn till...utan jag kan vara bara jag, och när det passar mej.
Och dessutom är det mycket inspirerande att vandra på visit i andras fina och kreativa bloggar!!!

Kramen från Eva

kirsti sa...

Jaha..nu måste jag ju säga det igen: Håller med dig. Känns som att jag skriver det var och varannan gång jag kommenterar hos dig..:)
Blogg-världen passar mig också sååå bra.. Både att läsa andras och att skriva egna.. Fast man vågar ju inte berätta för alla att man föredrar nät-kompisar framför "riktiga" IRL-partyn hos folk..finns ju viss risk att man får en drös sådana där konstiga frågor från dem som inte förstår tjusningen med det här! :)
Vilken häftig gurka du odlat! Växthusdrömmen fortsätter att växa hos mig..
Tackar för utmaningen! Svaren finns som du redan sett på min blogg..blev utmanad för någon dag sedan på trädgårdsbloggen..
Ha en fin helg!
Kram, Kirsti

Pieces and dreams sa...

Se där så gurkan var god och fräck. Inte illa;)

Åsa sa...

Hihi ja vi har allt ovanor..vi..=) men det är kul o se..vad andra tycker egentligen är ovanor hos sig själva..=)
Jag är också en hemma människa..
Visst har man det väldans bra..framför TV eller framför datan..i nattlinne... utan att någon ser en..=)
Det är väl ett sätt att umgår..via bloggen..???=)/åsa

olivelund sa...

Jag antar utmaningen, ska fundera lite först....ha en bra helg, kram!

Poppins sa...

Jag ler när jag läser ditt inlägg för du skriver så träffsäkert. Bloggandet ger verkligen så mycket och precis som du så har det återuppväckt en del inspiration och kreativitet som legat slumrande. Jag har så många idéer att jag egentligen inte hinner jobba.
Och det verkar som vi alla är lite lika varandra, vi bloggare. Känner igen mycket i det du skriver - jag är också en riktigt huskatt som trivs bäst hemma. Men vi är ju riktigt sociala här i cyberrymden!
många kramar

PS Så det var en gurka trots allt :)

Monica sa...

Din Sallykatt är så väldigt likt min tjockiskatt Moses kunde vara han på bilden om magen hade hängt lite mer *ler*. Vilken häftig gurka och va kul att den smakade så bra.. kul inför nästa säsong. Har läst dina olater och känner så igen mig också.. blev ju också utmanad av Myrilla så jag har precis skrivit lite hos mig.. Bloggandet har på så kort tid gett så mycket... svårt att förklara för den oinvigde.. känns nästan som vissa tycker det är lite suspekt..och jag orkar inte kommentera. Om de visste vad mycket de gett mig också... så kul att inspireras och få uppmuntran.. helt fantastiskt.. Hela grejen är ju att man får nya vänner som har likadana intressen.. inte helt lätt med de gamla vännerna som man träffat lite här o där pga olika tillfällen i livet.. och inte pga intressen.. utan snarare jobb, äkta män och vänners vänner... På bloggen blir det att man knyter an till de man känner man har något intresse gemensamt med samt att man tilltalas av någons person i deras sätt att uttrycka sig.. Tänk vad många man lärt känna genom bloggen... visst är det härligt.. men min gubbe fattar inte alls vad jag sysslar med kan nästan bli lite stött ibland... =),.. men det får han tåla eller hur?..Kram Monica

sinkadus sa...

Jag håller också med.. om att "vara med blogg" har medfört något positivt. Tankarna är ständigt "på", hjärnan har blivit mer aktiv och vardagen har blivit mer inspirerad.

Trevlig helg... :)

Hemma på Landet sa...

Ha en bra dag du goa gumma!:-)

Clara sa...

Det lät som du beskrev mig...bortsett från det häftiga humöret då.....vi är nog ganska lika :=)
Dina krukorvar fina...använd dem...om inte som blomkrukor så kan du ha dem som pennställ, ha dina tänger stående i dem....eller något annat...så har jag det i mitt pysselrum...tycker det är vackrare med lite udda förvaringsgrejor istället för de traditionella......så det var en gurka iallafall...det var ju lite kul där ett slag när någon började argumentea med dig och sa att det var en pumpa eller melon eller vad det nu var :=) Du....nu ska du kolla din mail....för jag har skickat en grej till dig och din dotter som fyller år....kram

EVA AGNES sa...

Hej Malin!
Det du skriver i inledningen håller jag helt med om. Detta bloggandet har givit mig ett roligt och intressant liv och jag har också blivit inspirerad till att skapa igen. Det hade legat nere i mer än ett år.
Det är som ringar på vattnet. Och detta att det är en sådan positiv stämning gör mig glad.
Krukorna är mycket fina. Även den med guld. Spar den lite till så kommer du snart på var du ska ha den.
Det var också intressant att läsa om dig. Mitt humör har varit som ditt. Mina barn var nog lite rädda för mig. Jag kan trösta dig med att det går över när du blir pensionär...HA HA HA *skrattar högt* för jag vet att du har långt kvar till det..
Kramar Eva Agnes